fredag 29 november 2013

Mera film och mera från gårdsmatningen



Blåmesar, talgoxar, grönfinkar, nötkråka och en större hackspett.
Allt filmat under en liten stund tidigare idag.

Här är samma film på YouTube


måndag 25 november 2013

Filmsnutt med sparvhök



I det här inlägget - från 2.3 tidigare i år - finns lite beskrivning och några bilder på sparvhöksmötet jag då hade. Jag filmade en hel del under de 40 minuter jag satt direkt på marken med en presenning över mig. Ljudet är bedrövligt då minsta rörelse under presenningen resulterade i massor av "skrappel" mot kameran/objektivet och således även mikrofonen (bara kamerans mikrofon). Egentligen borde jag fuska lite och spela in nytt ljud som kunde ersätta filmens ljudspår. Men det får bli ett framtidsprojekt ifall ambitionerna med det här materialet skulle ändra på något sätt.
Särskilt mycket annat än att sparvhöken äter sker inte i denna 4,5 minuter långa film. Kring 1:35 blir hon dock lite på alerten och spanar runt sig en stund. En liten höjdpunkt i manuset.

Finns också på YouTube.


Lite provfilmning från idag.



Finns även på YouTube.


söndag 24 november 2013

Hackspett och nötkråka

En hane och en hona av Större hackspett - Dendrocopos major - har hållit sig runt trädgårdsmatningen i helgen.
Trädgården är dock inte stor nog åt dem båda så det är lite kivande nu som då. Här är det honan som letar sig fram mot den där korven de helst äter av.




En liten stund senare var det hanens tur.


Nötkråkan, som upptäckt fröautomaten och börjat tömma den på innehåll, fick också för sig att testa korven.



Grönfinkar

Det är full rulle vid gårdsmatningen. Numerärt är det just nu ofta grönfinkarna - Carduelis chloris - som dominerar.


Ibland blir vissa fotografier lite småfavoriter trots att de i någon mån inte alls är särskilt bra - eller rent av dåliga. Men vad som är bra eller dåligt har i slutändan givetvis med syftet att göra.

Matplatsen ligger i skugga (det mesta av vår trädgård gör det under vinterhalvåret) så flera bilder dras med en blandning av ISO-grynighet och effekter av stor bländaröppning.



Kvarvarande sjöfåglar

Stormen Eino som passerade förra helgen fick för sig att välta ett par granar vid sommarstugan. Denna lördag ägnades bl.a. åt att göra något åt dessa granar. Givetvis passade jag på att ha kameran med mig och dokumenterade lite fågelliv när tillfälle gavs.

Mitt ute i Holversksärsbottnen (mellan Replot och Korsören) ligger en liten holme som heter Skarpgrund. Dit är det drygt en halv kilometer från vår sommarstuga och dessa sångsvanar som befann sig i vassen vid den holmen var länge de enda sjöfåglarna som syntes till. Vädret var riktigt gråtråkigt.

I träden runt sommarstugan pep stjärtmesar och talltitor men dessa försvann innan jag hade kameran redo. Någon enstaka kråka kraxade någonstans i närheten.

Så småningom syntes i alla fall några andra fåglar.
En knipa drog förbi på långt avstånd. Jag fotograferade lite halv-apatiskt även sådana som var alldeles för långt borta för att ens vara i närheten av att ge ett halvdåligt bild-resultat. Det blev lönsamt. På bild fastnade då nämligen detta par salskrakar - Mergus albellus. Samtidigt slog det mig att jag faktiskt inte råkat se salskrakar tidigare detta år och även om jag inte är någon kryssjägare så är det ju trots allt ändå ett kryss.

När det var dags för kaffepaus gav även molnen vika och ställvis började solen ge lite färg.



Storskrakar susade förbi ett antal gånger.


Gråtrutar var nog också på plats.

Som tidigare nämndes flög även knipor omkring över Holverskärsbottnen.
Utöver dessa fåglar syntes ytterligare några sångsvanar. Ett par med två ungar simmade omkring mot Stickgrundsströmmen i norr, en grupp på fyra stycken flög söderut längre bort vid Korsören och ett gäng på åtta svanar lyfte från vattnet i söder.


tisdag 19 november 2013

Världens sämsta sparvhöksbild?

En stund innan jag åkte hem flög plötsligt denna sparvhök över viken. Kameran var inställd för fotografering av vågorna. Exponeringen var anpassad för det och autofokusen var inte i "AI servo-läge" - vilket är Canons benämning för den inställning då AF följer ett rörligt motiv. Således låste kameran på något i bakgrunden och höll det "avståndsplanet" i fokus allt emedan jag smattrade på när höken passerade. Underbart!


10 bilder av 23 vitfåglar över vågor i kvällsljus

Dags att börja avsluta postandet av bildmaterial från söndagens vistelse vid Tisskärssand.

Fåglar var det som sagt inte särskilt gott om. Vitfåglar höll dock till ute bland vågorna.








Edit: Men 23 olika fåglar är det ju ändå inte fråga om. Snarare sju.


måndag 18 november 2013

Extramörk Sjöorre

När jag var på väg från norra sidans klippor tillbaka till sandstranden susade denna Sjöorre (hona) - Melanitta nigra - förbi och ut mot havs. Jag hade givetvis kameran inställd för andra motiv och det fanns ingen tid för annat än att snabbt försöka få in henne i sökaren, börja trycka av och hoppas på något slags mirakel.
Hur vet jag att det är en sjöorre-hona? Om jag ljusar upp bilden markant framträder de stora ljusa kinderna. Man kan skymta kinderna i bilden nedan. Bilderna får gärna hållas mot det mörka hållet. Bilderna blir bättre (läs. dramatiska) då.



Nya ben (stativ)

För några dagar sedan fick jag hem ett nytt stativ. Hittills har jag använt mig av ett Manfrotto 055XPROB tillsammans med ett Manfrotto 498RC2-kulledshuvud.
Manfrotto-stativet är absolut användbart i många sammanhang men när stora objektivet (Canon FD 150-600 f5.6 L) införskaffades blev det för lite för klent. Dessutom är huvudet helt fel för ett sådant objektiv. Det fungerar till nöds men blir skakigt och ger dålig balans.
Jag var alltså i behov av lite stadigare grejer och valet föll på Induro AT413. Till detta hade jag beställt ett videohuvud av en annan tillverkare men tyska Amazon (där jag beställt huvudet) meddelade idag att leveransdatum är okänt. Funderar på att hitta ett alternativ.

Induro-stativet var med ut på premiärtur till Tisskärssand igår. Så småningom ska jag försöka mig på en recension av båda stativen.

Hade Manfrotto-huvudet med igår. Det fungerar som sagt något så när trots allt.
Väskan som skymtar på bilderna är en Tamrac Expedition 9. Den (samt en annan kameraryggväska) har jag också tänkt mig skriva närmare om - recensera - i något skede.


Fortsätter med Eino

Radar väl på med ännu flera vågbilder från dagens besök vid Tisskärssand.
Stubbens fyr fotograferad med FD 150-600-objektivet. Marginellt beskuret (främst i över och underkant). Det var närapå omöjligt att få skarpa bilder på stora brännvidder med det objektivet idag. Blåsten fick ju givetvis allt att vibrera.
Torde vara kring 8 km ut till fyren.