måndag 21 maj 2018

Lördag på Storsand. Del 3 - Myrlejon

Jag erkänner. Myrlejon har jag agerat slarvigt med. 
Inte så att jag hanterat larver eller fullbildade sländor ovarsamt. Nej det handlar om att jag bara tänkt "myrlejon" utan att reflektera närmare kring dem. Med "närmare" menar jag arttillhörighet.

Otaliga gånger har man suttit på huk i sanden och följt med småkrypens väg över minfälten. Myror, små skalbaggar eller andra sandvandrare ska ta sig från A till B och på vägen måste de passera alla dessa gropar. De flesta klarar sig. Det är inte så att varje myra som går över kanten faller offer för de långa käkarna nere i gropens botten. Men det är lika spännande varje gång.

Vad jag som sagt inte riktigt reflekterat över tidigare är vilket myrlejon det egentligen rör sig om. Nu när jag också för första gången tog några bilder av en larv och var på väg att fixa till detta inlägg blev det aktuellt med kontroll av arttillhörigheten.

I landet har vi vad jag kan notera två arter i släktet Myrmeleon. I Sverige Finns utöver dem även en art i släktet Euroleon, men den (E. nostras / fläckig myrlejonslända) är starkt hotad och tycks inte vara observerad i Finland.

Följande fråga var då förstås vilken av de båda Myrmeleon-arterna som bor på Storsand. Kanske båda finns där? Det vet jag inte. Men framför kameran hade jag i alla fall förstås bara en art. 

Hjärnan ställer till det en aning i dylika sammanhang. Arten Myrmeleon formicarius har trivialnamnet vanlig myrlejonslända. Det blir väldans lätt att tänka sig att det är den... för att den heter "vanlig" och för att... ja... varför då egentligen? Det är också den jag slarvigt "tänkt" mig att man alltid sett vid sandstränderna i trakten.

När jag nu kollat diverse källor tenderar jag dras till slutsatsen att detta är arten M. bore (liten myrlejonslända). Kassaskåpssäker är jag inte. Men enligt vad jag kan tyda mig till genom jämförelserna larverna emellan i nyckeln nedan (referens) torde det stämma. Håren mellan tänderna på käkarna, bakbenens brist på fläckar samt ett par andra smådetaljer pekar på M. bore.  Dessutom borde habitatet stämma aningen bättre med arten.

På tal om bakben... finns det några småkryp som har lustigare bakben än dessa?

Den här larven kan möjligen vara i sitt sista stadie innan den ställer om till fullbildad slända. Myrlejonen är larver under ett par somrar innan de blir vuxna. Storleken på den fotograferade individen tyder på att den kommer att höra till dem som flyger under andra halvan av den annalkande sommaren.



Davide Badano & Roberto Antonio Pantaleoni
Zootaxa 3762(1): 001-071  2014
Http://dx.doi.org/10.11646/zootaxa.3762.1.1


4 kommentarer:

  1. I can confirm Myrmeleon bore !!!
    Roberto A. Pantaleoni

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fantastic! Thank you for the confirmation!
      Indeed nice you found the blog post.

      I've been sitting around watching antlions in their pits many times. But for some strange reason I've never really reflected on the exact species before making this post.
      So now I need to go find M. formicarius as well.

      And by the way. Your key to the larvae is an amazingly well executed work. A joy to see and read.

      Radera
  2. Thank you very much. Anyway, your photos are wonderful, and not only those of Neuroptera!!!
    In order to find Myrmeleon formicarius, you shoul search in the woods, near the tree superficial roots, or where there is a small slope with free sand.
    Your specimens of Myrmeleon bore is very dark. Recently a new (questioned) species of Myrmeleon (M. tschernovi, a sibling species of M. bore) was described from Kaliningrad by Russian colleagues. I would be very interested to see some Baltic materials. Would you have the possibility to send me some alive specimens? If yes, please contact me by mail (pantaleo@uniss.it). Otherwise, thank you again for your fantastic photos.

    SvaraRadera