måndag 26 februari 2018

Världens sämsta talltiteblogg

Välkommen till bloggen som för närvarande håller överlägsen ledning i grenen usla fotografier på talltita!
Förra - och första - gången jag lade upp en talltita här på Utgångspunkten var i det här inlägget från hösten 2014.

I dag slår jag på stort och bränner på med hela två magnifika bilder där denna fågelart visar upp sig i all sin prakt. Borde jag ta det som en utmaning att faktiskt fixa en vettig bild på fågeln i fråga?

Temperaturen var ju av modest karaktär i dag och då passade jag på att åka ut och kolla läget på ett par ställen. Bl.a. funderade jag på om duvhökarna startat säsongen. Det par jag skulle pejla in var dock tysta och gav sig inte till känna. Särskilt mycket mer än de där två talltitorna på stressigt födosök noterade jag alltså inte i dag. Men gott så.
En runda i skogen är ändå prima i sig.

Jag spanade också efter spindlar men var inte aktiv med att slå på grenar och kvistar eller att peta under barkflagor. I bland hittar man spindlar på snön också, men inte heller den spaningen gav resultat. Det mest spindelaktiga jag mötte var skogslyktspindelns (Agroeca brunnea) äggkokong på en liten död tall. Om man fotograferar spindlars äggkokonger med ett 400mm-objektiv blir bilderna av den här karaktären. Makro är liksom ett annat universum.

Efter den lilla skogsrundan cyklade jag ut till fågeltornet i Bådaviken och tog del av stiltjet där.

Det är sannolikt ännu åtminstone två månader innan det är någon riktig sprätt i viken. Fram tills dess får man njuta av andra kvaliteter i tillvaron.



fredag 2 februari 2018

Gråbruna siskor del 2 - Snösiska

I den förklarade jag kort vad det här är för inläggsserie och så laddade jag på med kopiösa mängder gråsiskfotografier.

Nu i efterklokheten känner att jag som första inlägg borde ha fokuserat på taxonomin. Då hade jag nämligen kunnat bygga upp en riktlinje för hur jag lämpligen ska benämna siskorna i efterföljande inlägg. Nu blev det inte så och därför kallar jag dem för enkelhetens skull än så länge gråsiska och snösiska.

I den där gruppen av gråsiskor jag dokumenterade 5.1 fanns en snösiska. Eller är det en snösiska?

Här följer några bilder av denna förmodade snösiska.

Ovan och nedan: Ser man på färgton och teckning är fågeln (ovan) inte alls olik många av de dokumenterade gråsiskorna i del 1. Faktum är att det finns en hel del av de unga gråsiskorna som är relativt identiska på den punkten.
Fågeln nedan är en av gråsiskorna från förra inlägget. Det torde vara en adult hona. Plockade in det här fotografiet som jämförelsematerial eftersom de båda bilderna har lite likartad "habitus".

En tydlig skillnad mellan fåglarna ovan är formen. Första fågeln - snösiskan - är överlag rundare och ser mer "uppburrad" ut. Det där med form hos fåglar är förstås vanskligt eftersom de har stor förmåga att förändra sin skepnad genom möjligheten att burra upp alla eller bara vissa fjädrar. Kalla vinterdagar är de flesta fåglar mer eller mindre "uppburrade".
Snösiskan måste vara en ungfågel. Kanske 2K. Den är förhållandevis "mörk" och har en del teckning på flankerna. Den är också ljust lädergulbrun (eller vad färgen kan kallas) över stora delar av halsen och runt kinderna/huvudet. Den på bilden mest avgörande indikationen på snösiska är väl ansiktet - dvs. det aningen näpna uttrycket med den jämförelsevis markant lilla näbben. Ingen av gråsiskorna i förra inlägget uppvisar så liten näbb. Hela fågeln var också större än någon av gråsiskorna vilket inte kan uppfattas på dessa bilder. Trots färgtonerna ska alltså storlek, skepnad och näbb peka på att det här är en snösiska.

Snösiskor ska ha en tydligt helvit fläck på övergumpen. Här är den fläcken inte särskilt stor och den svarta teckningen inkräktar en smula. Den går dock inte hela vägen ner och en liten rent vit fläck finns ändå där. Den där vita övergumpen torde bli större vartefter fågeln blir äldre och överlag ljusare.
Övergumpen på den där gråsiskhonan syns nedan. Inte helt perfekt vinkel på fotografiet men den "smutsigare" gumpen syns ändå tydligt.

I bilden ovan ser man gråsiskans svarta spolstreck längst ut på undre stjärttäckaren. Generellt är dessa spolstreck kraftigare/bredare hos gråsiskor medan snösiskornas är (högst två st) smala linjer längs fjäderspolen - eller så saknas strecken helt. Men spolstrecken varierar förstås från gråsiska till gråsiska och det finns individer vars undre stjärttäckare lika väl skulle kunna sitta på en snösiska. Så med andra ord handlar det om att inte förlita sig helt på någon enskild karaktär - utan på många detaljer som tillsammans ska ge svar. Tack och lov finns det givetvis också fåglar som klart och tydligt är den ena eller andra sorten.

Visst har den ändå ganska vit karaktär i "bakre halvan" den här snösiskan?

Slutligen några extra snösisk-bilder.