Allt detta makrofotograferande når väl aldrig ur experimentstadiet. Just nu provar jag lite olika ljussättningar. Hästmyran som lades upp på bloggen för några dagar sedan var en del av detta testande. Placerade så småningom även en Ectemnius-stekel framför kameran. Exemplaret i fråga var ett fönsterdöing och det blev en del arbete med att avlägsna damm. Som synes på de första bilderna fanns en hel del kvar men det retuscherade jag delvis bort i efterbehandlignen.
Idag fick jag hem den sista pusselbiten - en adapter - för att montera kameran på mikroskopet (stereoluppen) och givetvis blev jag tvungen att ta en motsvarande bild för att jämföra resultaten.
De två sista bilderna är resultat av fokusstackningar (flera exponeringar med fokus på olika plan i bilddjupet).
Först två obearbetade och obeskurna bilder ur vardera stackningsserie med de olika utrustningarna.
Canon 60D, FD Auto bellows (fullt uttdragen, 17 cm), El-Nikkor 50 f2.8, bländare 5.6.
Ljussättning: två Airam Airaflood 10w led-bygglampor (720 lumen) med två lager bakplåtspapper som diffusor.
Canon 60D, Olympus SZ4045TR-mikroskop med SZ-PT phototube, Photomicro L Adapter och Olympus NFK 2.5x LD 125 Photo eyepiece.
Ljussättning: två Airam Airaflood 10w led-bygglampor (720 lumen) med två lager bakplåtspapper som diffusor.
Bälg/El-Nikkor-bilderna ger ett visst stick mot blålila toner men det är förstås enkelt att korrigera.
Mikroskop-bilden saknar hur mycket kontrast som helst men färgerna ser ut att stämma bättre med motivet. Bakgrunden går ungefär i den gröna tonen. Mikroskopets fotoadapter ger endast en fast bländare och jag har inte kollat eller räknat på vad den motsvarar. Jag har heller inte mätt och räknat på vad den effektiva bländaren blir med fullt bälguttdrag men det torde röra sig någonstans runt f20 om jag inte tänker helt fel. Objektivet ska vara som skarpast med f5.6 men här finns det ännu skäl att kolla med f4. Jag får dock intrycket av att Mikroskopet ger en mindre bländare än vad bälgens & El-Nikkors effektiva bländare är. Skärpedjupet var nämligen större via mikroskopet och sensorns hiskeliga mängder damm syns obehagligt bra (mörka prickar i bilderna ovan. Prickarna blir streck vid stackning)
Medan bälgen och objektivet inte kommer närmare (inte kan förstora mer) än vad som är fallet i den översta bilden så finns mycket inzoomingsmöjlighet kvar med mikroskopet.
Och nu till de stackade, beskurna och snabbt retuscherade resultaten:
Bälg-bilden. 42 stackade exponeringar. Kontrastkurvorna justerade, något klarare färger men färgtonerna lät jag vara orörda. Försiktig skärpning. Dammpartiklar på stekeln retuscherade. Så även sensorns "damm-streck" som var tydligast i den enfärgade bakgrunden.
Mikroskop-bilden. 63 stackade exponeringar. I stort sett samma behandling som föregående.
För ett motsvarande motiv av den här storleken är det bälg och El-Nikkor som ska användas. Det går helt enkelt att klämma mera ur den utrustningen trots större uppförstoringsmöjlighet med stereoluppen. För riktigt små kryp tror jag nog mikroskopets fotomöjligheter ändå kommer till nytta. Vi får se. Jag får ju testa vidare.
Ectemnius-stekeln då? Dessa steklar hör till familjen rovsteklar (Crabronidae) som jagar byten till sina larver. Släktet Ectemnius består av ett gäng storögda flugjägare. Flugor är suveränt skickliga luftakrobater så det kräver sin stekel för att fånga dem. Det gör dessa rovsteklar och de gigantiska, framåtriktade ögonen spelar säkert sin roll i jakten. Det gäller att ha koll på flugan.
Exemplarets hela längd är ca 12 mm (den är en smula böjd) och huvudets bredd är 3,8mm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar