söndag 25 januari 2015

Gårdskrysset anno 2015


För andra gången i den här bloggens historia är det dags att presentera mitt bidrag till BirdLife Finlands gårdskryss, som ju gick av stapeln denna helg. Jag var bloggnybörjare förra året och resultatet var jämförbart med Vasa Sports poängsamlande i årets hockeyliga. (Edit: För alla idrottsfrånvända människor där ute... Vasa Sport spelar - med undantag för en säsong på 70-talet - alltså nu första säsongen i högsta serien).

I år - igår - var det andra bullar. Fåglarna liksom bara vällde in. Ändå är jag väl så pass stollig att jag funderar mera över de fåglar som inte visar sig än de som faktiskt gör det. Vad har t.ex. domherrarna för baktanke med att dyka upp just idag och inte under den där gårdags-timmen som jag ägnade åt detta ack så viktiga uppdrag? Och vart har gråsparvarna fått för sig att dra? Före julen fick jag ju skryta över att vår matning lockade en ovanligt stor mängd av dessa, numera rätt fåtaliga, småfåglar. Men nej nu duger maten minsann inte! En större hackspett hade mage att visa sig idag. Det är tredje gången jag registrerar ett besök under den här matningssäsongen. Var var hackspetten igår? Och var håller sparvhöken hus? Någon sådan har inte visat sig sedan Hedenhös... ja, eller i alla fall sedan förra årets gårdskryss, då det faktiskt råkade sig så att det också var enda gången jag fick ögonen på en hök under den vintern. Höken får härmed vara förlåten.
"Det här är väl ingen tävling!" Hör jag någon mumla. 
Det är det absolut inte! Däremot är det här en blogg! Och jag broderar bara ut inlägget lite extra.

Kanske jag ska försöka komma fram till den där listan nu då...

Observationstimmen förbereddes med franskrostat kaffe och smaksatt grekisk yoghurt  Till övriga attribut hörde köksfönster och kikare.
Första fågeln som erhöll ett streck var den ena av "våra" två turkduvor.
Därefter blev det blåmes. Knappt hade jag hunnit skriva upp dessa två förrän det blev ett gråsvart kaos vid gårdsmatningen. Kajor!
Jag försökte räkna om och om och om igen. Stannade till slut vid siffran 21.
Kajorna efterföljdes av gulsparvar. De blev fler och fler vartefter timmen gick.
Pilfinkarna är pålitliga men verkade vara ett par färre än vanligt. Grönfinkarna är också stabila. Talgoxar såg jag först bara två stycken av men de var till slut fler än så. Så småningom skuttade kvarterets skator in och kollade läget. Därefter gick jag ut och kunde konstatera att båda turkduvorna satt i gårdseken, att en drös björktrastar inspekterade rönnen och att en kråka kraxade i Cembratallen. Till slut avrundade en koltrasthona mitt gårdskryssande för detta år. Det mest anmärkningsvärda var väl ändå att jag inte kunde notera mer än en blåmes.

- Turkduva. 2
- Blåmes. 1
- Kaja. 21
- Gulsparv. 25
- Pilfink. 4
- Grönfink. 15
- Talgmes. 6
- Skata. 2
- Kråka. 1
- Björktrast. 20
- Koltrast. 1

Eftersom detta är en lägesrapport kring fåglarna i trädgården passar det med ett meddelande om att svarthättorna inte synts till sedan 6.1. 

Alla de observerade fågelarterna finns på bild i bloggen sedan tidigare. Tyckte därmed att det fungerar med en alternativ illustration till detta inlägg. Skallen är trots allt en talgmes.
60D / FD Auto bellows / El-Nikkor 105 f5.6 @f8 / 90 Exponeringar / ZS

Edit 2: Mitt favorithockeylag är givetvis Munsala IK.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar