Särskilt livat var det inte vid Kimo åmynning. Förra inläggets vitfåglar var väl de som höll stället igång någorlunda men annars var det synnerligen lugnt.
...Så när gräsandshonan kliade sig på hakan kändes det plötsligt stort.
Annars åt hon mest bara...
... och flyttade sig en aning.
... och lite till.
Långt ute i fjärden skymtades ändå några spännande prickar.
Knipor och vigg.
Utan horisont i bilden blev fåglarna som avlägsna planeter i ett jämngrått ingenting.
Bildmaterialet är alltså från onsdagen 16.10.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar